Igångsättning efter skador.

Tänkte nu skriva ett annats slaggs tidsinställt inlägg inför kvällens arbete.
Satt och funderade en stund och minns de gånger som jag satte igång
Acke under tiden jag hade honom. Vissarligen var han ju inte skadad
men det var ju andra saker som gjorde att han blev stillastående.

När jag tänker på igångsättninger är den första tanken att man ska ta det lugnt.
Detta är för att hästens muskelatur och leder ska sakta få börjar arbete igen
efter en tags vila. Varför sätta igång lugnt är ju att minska skade risken för dem
som blir om det går för fort fram. Man kan tänka så här och sätta in människan
i det hela istället.
      Om man har varit skadad, t.ex.brutit benet. När man har fått
av sig gipset sätter man inte igång och springer runt som en kapplöpare
direkt. Skulle man göra detta finns det stor riskt att benet som håller på och läker
ihop går av på nytt. Men tar man det hellre lugtn med små promenader och stöd
av kryckor och sakta men säker börja stödja på benet är det mindre risk att
man tar upp skadan igen. Samma sätt får man tänka på för hästar med om de
har varit halta eller skadade av senor och leder.

Sen beror det ju alltid på hur länge man har varit stilla stående. Har det bara varit
fär en en kort vila så kan det ta några veckor, men har hästen ståt en längre tid
som 5 månader eller längre så måste man låta igångsättningn ta lång tid.

När jag bröjade med Acke så hade han gått i hagen en längre tid vad jag förstod
det på ägarna, den första månaden tog jag ut och borstade honom och gick en kort
runda innan han få gå in igen. Det gjorde jag i två veckor. Sakta med säkert ökade
jag längden på rundan och när det sedan hade gått 1 - 1½ månad så började jag
använda mig av träns och sadeln när jag var ute och gick med honom. En vecka
senare satt jag upp och skrittade kortare sträckor för att han skulle få använda
ryggen mera. Allt efter som två veckor gick så red jag ut i skritt längre rundor.
Skrittade honom i lite över en månad innan jag sakta började trava honom lite
lätt på raka spår.

En månad senare trvade vi längre sträckor och hade jätte kul. Vi altinerade alltid
vägarna, vissa dagar gick på asfalt andra på grus och gräs. Han blev även allt mer
piggare för varje gång då han hade börjat få till baka konditionen och tyckte alltid
att det var kul att få komma ut på en ridtur. Jag tror vi hade kommit igång med
galoppen ett tag innan han gick ner igen. Det var mycket i skolan och andra problem
som var då och började om igen under våren fast då tog det inte lika lång tid.

Men man ska tänka på att man ska ta det lugn om hästen har ståt en längre tid.
Börja mjuk och ugn och stressa inte frammåt. Jag har satt konsekvenser där man
inte haft en lugn igångsättning efter skada, skadan kom då tillbaka och hästen fick
vila en längra period än vad den hade ifrån bröjan.

Tänk nu på att ta det lugn, lägg gärna upp en skemma per månad men skritt, promenad
och sakta bröjad äka turerna för att senare kunna komma igång med joggningen.
Mycket tänkvärt är det att sätta sig själv i den situationen som ähästen är i. hur skulle
du själv vilja komma igång efter en lång vila efter en skada?!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0