Vandrade ut i skogen för att kolla till skogens alla guveler.
Efter som det inte har regnat nu på några dagar så har alla
de minsta inte kunna växa till sig utan håller nu på och torkar
ut. Vilket är en besvikelse. Efter som jag förstod att jag inte
fick med mig något hem så satte jag mig ner och lutade
ryggen mot en av tallstammarna.

Där satt jag och lät alla mina tanker få försvinna och komma
in i mitt huvud. Alla tankarna handlade om då, nu och framtid.
Det var underbart att bara låta tankarna få vandra fritt
samtidigt som man lyssnade på vinden som ven genom stammarna
och dess kronor, höra ut vattnet polarn ifrån kvardammen
en bit ifrån och ibland var det knard ifrån alla trädstammarna.
Det var riktigt unerbart.