Blod, Svett och Tårar. Det var dagens ridpass, men jag gav aldrig upp
utan detta får mig bara mera fokuserad för att reda ut det hon håller
på med. Min tanke var idag att rida ut men kom ut till vägen sedan
vägrade hon gå, halv reste sig och vände om. Redan då fokuserade
jag på en viss punkt i den riktningen vi skulle gå. Stannade henne i
mellan åt för att sedan komma frammåt. Med mycket möde och envishet
från båda hållen så kom vi tillslut fram till punkten även om alla runt
omkring som såg oss undrade vad jag sysslade med. Men hon kom fram
dit där gjorde jag halt och berömde henne och vändes sedan henne om.

Tillbaka till stallet så travade hon vilket jag absolut inte tillät, där blev det
på nytt motsägelse från bådas håll, till slut skrittade hon in i paddocken och
där fortsatte jag hela arbetat i skritt. Hon ville hålla sig i ena hörnet av
paddocken och jag kämpade för att får henne över hela ridbanan, vilket gick
till slut men det tog 30-40 minuter tills detta funkade.

Tvära vändningar, trav och skenande galopp och hon gjorde försöken att
få av mig på nytt hon var inte långt ifrån en gång men satt kvar gjorde jag
och det blev hon förvånad över. Så åter igen förstod hon att det inte var
lönt med att få av mig utan istället började streta emot. Vilket jag aldrig
ger upp från heller, försökte komma på nya knep på hur jag skulle få henne
rakt fram utan en massa tvära svänging eller ryggningar. Ville hon till vänster
förde jag ut min högerhand för att visa vägen till höger samtidit som jag tog
vänster skänkel och vänster tygel för att för henne till höger, mycket motsträvig
men efter en stund gav hon upp där men försökte på nytt fler gånger men
fick samma metod emot sig och hon slutade sedan upp med det för dagens
ridpass.

Hade tårar i mitten va ridpasset men inte gav jag upp. Det är det sista jag gör
i alla fall med henne, jag ser potentialen i henne hon kan men hon vill testa
vad jag går för och det kan hon allt få göra för ger mig det är absolut det sista
jag gör. Som jag tog upp tidigare så gör alla dessa testande mig ännu mera
fokuserad på att arbeta fram det bra i henne, jag vet och ser henner bra sida
men det får ta den tid om det i så fall ska krävas blod för det så ger jag inte
upp.

När jag kände att hon arbetade ihop sig i skritten och slutade upp med sin
konstranden så berömmde jag henne jätte mycket och satt av, avslutade
allt med lite horsemanship för att bygga fram kontakten från marken mera och
den delen går bättre och bättre, hon har sakta men säkert början vända sig inåt
mot mig men väl får komma in till mig så hamnar fokusen bort från mig och
ska gå på mig, då är jag snabbt på att ryggar henne bort från mig och sedan
på nytt kalla in henne till mig. Det funkar men hennes intresse för mig
ka bli mycket bättre.

Jag ger aldrig upp!