Symfo som jag kallade henne mycket är ett New Frest sto med
mycket bestämd het, hade henne på foder efter Sabina och tränade mycket
hoppning och dressyr med denna damen. Skimmel med svart/grå man och
svans, stor förmåga att attid lägga sig i skithögar så ja det var en del att
göra inför tävlingar.

Det var med Symfo som jag påvörjade min lokala tävlingar med, var ute med
henne i Bohuscupen. Dess värre kom vi aldrig långt på banan men hemma på
träningar gick allt utan problem. Med en röd roset i svansen så var det ändå inte
många som uppfattade att man skulle vara en bit ifrån henne så det var hela tiden
jag som fick ha uppsikt för alla andra vilket var extremt jobbigt.

När jag stod och väntade för att komma in på banan så var det en som kom
uppridande på sidan av mig och jag sa till henne om hon hade kollat i svansen
och asbolut hade hon inte det, så när hon red där ifrån så började Symfo sätta
fart med bekdelen. Så är det när de och inte ser sig för.

Jaja under varje tävling vi var på så var vi alltid utvägrade på tre hindret,
i varje klass med vilket var det jobbigaste att man aldrig kom längre än så.

Mot slutat av min fodervärd period av henne så blev hon halt, hjälpte till att sätta
igång henne med en annan tjej innan jag gick över till Charmör.