3 sysselsatta dagar av olika slag

Dagarna går framåt. Snart är min sjukskrivning över och nu längtar jag änna tillbaka till jobbet och till mina underbara kollegor. Känner mig bättre, piggare och känner att jag äntligen bara kan gå och gå ute på mina promenader. Dock har jag efter ablationen haft lite små attacker av förmakflimmer men de har ej varat längre än 10 minuter som högst, vilket har varit skönt det. 
 
I söndags var jag nere i Halmstad för en tjej kväll, Mexico Chili Concarne med grytbitar blev det och lite andra roligheter. Alltid roligt att träffa tjejerna nere i Halmstad. Under måndagsmorgonen blev det en härligt promenad med min kära moster i kylan, en promenad på 7 km. 
 
Väl hemma på måndagen så blev det att fördjupa sig i TNCC boken (Trauma Nursing Cor Course), ska läsa igenom boken inför en Trauma utbildning som jag ska gå i början av december. Mitt undertiden som jag sätt och studerade och gjorde anteckningar så kickade ett nytt flimmer igång. Tänkte inte så mycket mer på det än att hjärtat hamrade i otakt innanför bröstkorgen. När tiden ifrån att förmaksflimmret kom igång närmade sig 2 timmar så insåg jag att denna gången kommer det inte slå om av sig själv i första taget. Blev att stoppa i mig en betablockerare och hoppas att alla toabesöken kunde minska ifrån att varit tvungen att gå var 30 minut blev istället att gå en gång varannan timma. Vilket var det positiva men inte sänkte det mycket av hjärtrytmen. Kvällen anstormade och pluggandet gick vidare.
 
Morgonen där efter så tickade det fortfarande fram i ett förmakflimmer när jag kände efter. Blev att inte inta någon frukost utan vara fastande, ge Zingo mat och lite kärlek innan läslektyr åkte ner i väskan. Där efter blev det att fara ner till jobbet. Sagt som jag trodde så bekräftade ett EKG att ett flimmer pågick. Kom in på ett rum och blodprover togs, inväntade läkaren. Efter att läkaren var innen blev det beslutat för elkonventering och blev nu att invänta transporten upp på huset för det hela. 
 
Trotts att jag fick åka in för elkonventering så hade jag planer sedan tidigare att vara med på utbildningen ihop med några kollegor som var denna dagen. Som sagt som jag skrev i början av inlägget; jag har underbara kollegor. I väntan på elkonventeringen så kom en av kollgorna in till mig och frågade vad som jag önskar att äta till lunch innan utbildningen. När elkonventeringen var över och jag var påväg ner till akuten igen för att pausa inna utbildningen så hade hon varit och handlat lunch till mig. 
 
Nu sitter jag här dagen efter och har varit ute på en 11 km promenad på 2h och 15 min. Pluggat 2 kapitel i TNCC boken och hjärtat har slått precis som det ska hela dagen. 
Under morgondagen kommer ni får mera information om hur det är att genomgå en elkonventering som patient ut min synvinkel. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0