Döden hos barn & ungdomar.

I en skol uppgift som vi fick idag så var det en uppgift som var så här.

Skriv om dina personliga funderingar kring att möta "döden" bland ubarn och ungdomar.

Mitt svar på det hela:

Det är inte kul att höra att barn är så pass sjuka att de kommer att dö.  Med att möta dessa får man besvara alla de frågor de har. För på något sätt förstår de att det snart är inne. Men samtidigt försöker man givetvis få de att hålla hoppet uppe. Med mötet med dessa barn och ungdomar så märker man på något sett hur de hanterar det hela. Man inser att döden inte är så farlig, men sorgen de bär på är just att de lämnar sina käraste.

Man ska ändå inte hålla modet upp för mycket för dem, det skapar bara fel stämningar när man är hos dem, men man måste till mötes gå dem i deras tankar och funderingar som de vill förmedla. Låta dem med att få ha det som de vill. Mina allra personligaste åsikter är att barnen ska få gå igenom det hela så smärt fritt som möjligt. Smärtan gör det värre och man ska inte få dö med rädsla eller smärta.

Men att får reda på att man är sjuk i cancer är absolut inte kul, på något sätt så ställer man in sig på ett helt annat sätt på det hela. Det är alltid svårt den dagen man måste säga farväl, den dagen som man verkligen ska komma. Om man hade kunnat så hade man skjutit upp den hela tiden. Men på något sätt så måste man ändå låta dem komma.

Just att barnen ska möta det på andra sidan är inget man vill, men vad ska man göra. Man har livet till lån, vissa får ha det längre medan andra kortare. Barnen är de som har hela livet framför sig och ska inte behöva möta den så tidigt, medan föräldrarna ser det på ett annat sätt, att det är egentligen de som borde gå istället för deras barn. Vad har man för val? Livet har sin gång och någon gång tar den slut.

Men att just möta dessa barn är inget kul. Det är inget roligt, man blir självklart påverkad av det hela som man inte kan styra över. Ödet har sin gång liksom livet, men man kan alltid ställa sig frågan; Varför ska just barnen få möta på döden när de har hela livet framför sig? Det är en mycket bra fråga som givetvis är svårt att få ett svar på.

Kommentarer
Postat av: michaela

Man skall fråga om lov innan man tar bilder också, och PUBLICERAR dom! Och det är faktiskt mina hästar, jag vet att du har tagit bilderna men jag säger ju inte heller att det är jag som har gjort det? om någon frågar så säger jag ju självklart att det är du :s

2010-04-14 @ 18:57:46
URL: http://miski.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0