Ja man skulle rida ut på Sparven igår med Lollo och Fnigg.
Lillgrabben var glad, pigg och frammåt, små travade istället för skritta
och jag som hellre tänker bakåt saktade av honom till skritt hela tiden
när jag tänker som lollo sa i efter hand skulle låta honom få gå frammåt
i traven istället. Men lätt att vara efterklok.

Haha, vi kommer precis öven en stor väg och har kommit en liten bit in
på en grusväg där fick jag hålla in honom. När vi kommer fram igen så
blir han så lycklig av glädje att han busar. haha, lite små stegringar av
dess två olika sklag och sedan en bocksprång och där flygar jag rent av
ner i diket. Landar på knäna och skrattar för mig själv. Men lillgrabben
försvinner ut på vägen och drar hemmåt. tur var så var ju alla biltrafikanterna
vakna och uppmärksamma så de stannar och låter honom få springa iväg.
grannen för in honom på uppfarten.

Väl framme vid honom igen så gfår vi in i paddocken och arbetar lite istället.
Känner att jag gör nog rätt i och överlåter uteritterna med honom till en som
är van att kunna sitta kvar i sadeln. men ack som jag skrattade när jag gick
tillbaka till stallet. För han gjorde inte av sattyg utan av gläjde över att få komma
ut.

I paddocken arbetade jag honom mera fråmmåt med att länga steget, låta
honom få springa av sig och arbeta i både traven och galoppen.

Men som hjag skrev min status på facebook

"Sparven sa jippie vad kul och God Jul till Klara som landade i diket"