Är så trött på det som hänt det senaste året, Har inga ord alls inombord och mycket har rasat samman trygghetsmässigt. Först någon som stjäl 32.000kr från mig för ett år sedan och nu måndags någon som stjäl min älskade bil och eldar upp den. 

 

Det är mycket som inte syns på utsidan men inombords har jag absolut inga ord på mina känslor, tårarna och ilska går om varandra. Jag kämpar på och försöker ha det dära vardagslivet med att plugga, laga mat, pyssla med saker och vara uppe hos grannen som är en lindrande tröst. 

 

Inväntar mest nästa negativ grej som ska hända, oavsett vad det lär vara så vet jag ej hur mycket som rasar ihop hos mig då. Vill inte tänka på det men det kommer upp då och då i tankarna, speciellt efter samtalet jag fick från polisen i måndags morse. När kommer jag få känna den härliga positiva andan igen? saknar den enormt.