Allt som kändes så bra

När man äntligen känner att man har hittat fotgreppet igen efter det som hände i november
förra året, så är man nu åter tillbaka på första trappsteget för att klättra uppåt. Hur kan ett 
bank kontor sjunka så lågt och inte hjälpa sina kunder?
 
Efter de breven som kom hem under veckan så är det dags att dra igång nya anmälningar
till både en instans samt även till polisen. Får man inte den hjälpen man ska ha från första
början och tvingas vända sig till en annat ställe för att få den, det är bara så absurt. 
 
Är genom trött, arg och besviken på hela denna processen som går rakt ner i ett stup 
bara för att någon person lyckas ta sig in på mitt konto och stjäl alla min sparpengar, 
Beloppen handlar om tiotusen lappen och uppåt. Alla de spar pengar jag har jobbat ihop
för att jag ska kunna slippa mina studielån, kunna leva bra och vara gaderad för att kunna
handla saker för större pengar mer akut. Idag kan jag inte göra något av detta, räknar 
varenda penning som kommer in bara för att en jag har blivit bestulen och inte får hjälp för det. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0