Norpan 30 Januari

Norpan sprang rund och hade sig som bara i den hagen "paddocken", bakbenen for
i luften, galopp hit och dit, slänger med huvud och hade riktigt kul i dagens sköna
5 plusgrader. Var riktigt härligt att se henne sådan, bara synd att kamrean var hemma.
 
Jag undrade nu hur det skulle gå och rida henne när hon var så upptaggad och glad.
Hon var väldigt ivrig när jag tog in henne på stallgången, sätta på sadel var inte tal om
då hon har blött grus upp över benen och hela magen samt lite upp mot ryggen till.
så det blev träns, repgrimman och ut i paddocken. Vandrade runt med henne lite
inna jag körde lite NH, lugn och fin var hon och inävntade på vad jag gav för signaler.
 
Efter en stund släpade jag fram den bästa trä pallen och ställde mig upp på den.
Idag gick det otroligt fort ifrån att ha ställt mig på pallen till jag satt barbacka på hennes
rygg, älskar det framsteget. Skrittade ett varv runt paddocken innan vi vandrade ut
för en uteritt.
 
Började med lite trubbel då Norpan kännde sig trängd samt att hon såg bara de vita
sträcken "övergång stället där hon vill gå vid sidan av", efter som en bil var ivägen och
hon inte kunde gå tid så vände hon snabbt om och trippade på sidan. Jag fick stopp
på henne, vände om och lät bilen köra förbi innan vi fortsatte. Skritturen fortsatte kanon,
efter ett tag mötte vi en buss, den var stor och läbbig med lite fart frammåt när vi kommit
upp en bit vid sidan av den. Så fort bussen kommit en bit på vägen bakom oss slappnade
hon av och fortsatte lugnt frammåt. När jag kände att hon hade gått kanon så vände jag
om tillbaka och berömde henne hela tiden. Halvvägs tillbaka så kom en lite större pickup i
hög hastighete, Norpan blev genast orolig, trippade på stället och vände snabbt om igen
och jag hamnade i lite obalans. Så fort hon kände det så stannade hon upp och vi
kunde sedan skritta förbi stillen som nu hade stannat.
 
Resten av vägen hem gick kanon, skrittade in i paddocken för ett varv innan jag hoppade av.
 
Inte lätt att vara 4 år och vara lite rätt för de läskiga fordonen som kör förbi en. Duktigt av
henne att stanna när jag hamnade i lite obalans på hennes rygg vid vissa tillfällen, vilket
var ett mycket stort plus i kanten.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0